tisdag 26 oktober 2010

Eira skapar.

Nu när lillans dagis har stängt och lilla fröken är hemma med mig och lillen hela dagarna så försöker vi hitta på så mycket skoj som det är möjligt med en bärmupp ständigt närvarandes.
Eira gillar att rita eller skriva som hon kallar det, hon älskar att måla, göra korvar med lera och baka/äta kakdeg.
Här sitter hon sitt bakförkläde och väntar på att våra fuskmuffinsen ska bli klara för glasering, jo vi köpte en färdig påse som man bara blandar med vatten och smält smör.
Det smakade överaskande bra och speciellt med moccarute glasyren som vi hade på, nästa gång så blir det till att köpa mörk choklad och bryta i.

http://www.carlshamnbageri.se/produkt/muffins-kak-mix-med-smak-av-choklad

Det gäller att hålla det så enkelt som möjligt med denna lilla madame då hon så ivrigt river och sliter i allt.


En dag då vi satt och lekte med lera så tog hon och räckte fram denna tingest mot mig, jag ehh va?
Då förde hon den under sin näsa drog in, låsades lukta och sa; Mmm blomma.
Hur kunde jag vara så trög och inte se att hon helt på egen hand och efter eget huvud gjort en blomma?! *Sparar den för evigt*



Lego är oxå roligt att bygga med och hon använder fantasin och skapar egna små kreationer som hon en dag stolt visade upp för bässe. Titta bässe! Segelbåt!


Bässetubbie

En gång för inte särskilt länge sedan på den ljuva tiden då lillans dagis fortfarande existerade. Hände det en gång att ett av barnen med knivskarp blick konstaterade bässes likhet med en känd figur.


"Hon ser ju ut som en tellitubbie!"


måndag 25 oktober 2010

Sveket

En kväll för nån vecka sedan så bestämde jag mig för att sätta del 1 i planen om mammiansk frihet i verket.
Pappsen blev alldeles förväntansfull och såg fram emot att få mata sin son, med Eira var första pappamatningen en väldigt vacker och högtidlig stund.
Den här gången blev det lite annorlunda eftersom Eira pga sin fars oerhörda svek bröt ihop totalt, hon gjorde allt för att under skrik och gråt erövra flaskan med lillens tuttmjölk.
Hur kunde pappsen vara så småsint och mata lillen?!


Till slut gav jag lillan lite pannacotta och hon lugnade ner sig.



Pappsens ögon han blänka till av rörelse men lillen var för stunden föga intresserad av att äta.