onsdag 8 juni 2011
Barnsligt fint.
Inspirerad av det vackra vädret gick jag nyss upp och inventerade mina klänningar. Kunde snabbt konstatera att jag fortfarande är för tjock för typ alla.
Fann till slut en hemsk rosa vitrandig klänning i Monroe stuk stor nog att husera min lite för stora kropp.
Varför har jag köpt det här gräsliga eländet? Usel kvalite, genomskinlig och hemska färger!
Javel det är varmt och jag behöver verkligen något svalt att ha på mig och det duger inne, och med ett par leggings och en kofta även på tomten.
Skrider ner för trappen och möter dotterns förbluffande beundran.
- Åhhhh mamma! Så fin klänning du har!!! Mamma den är rosa, så vacker du är!!
Tog faktiskt några kort då jag känner att jag med ord inte kan beskriva hur gräsligt den sitter men med tanke på att barn och andra känsliga personer kan tänkas titta in här så lät jag bli att publicera eländet.
Fann till slut en hemsk rosa vitrandig klänning i Monroe stuk stor nog att husera min lite för stora kropp.
Varför har jag köpt det här gräsliga eländet? Usel kvalite, genomskinlig och hemska färger!
Javel det är varmt och jag behöver verkligen något svalt att ha på mig och det duger inne, och med ett par leggings och en kofta även på tomten.
Skrider ner för trappen och möter dotterns förbluffande beundran.
- Åhhhh mamma! Så fin klänning du har!!! Mamma den är rosa, så vacker du är!!
Tog faktiskt några kort då jag känner att jag med ord inte kan beskriva hur gräsligt den sitter men med tanke på att barn och andra känsliga personer kan tänkas titta in här så lät jag bli att publicera eländet.
måndag 6 juni 2011
Nationaldagsfirande.
Vi hade rätt så tur med vädret då himmlen var blå och solen sken men inte var det någon sommarvärme i luften.
Vi hade även enorm tur med parkerinsplats då en bil just efter att vi köat oss genom parkeringen gett upp och körde därifrån åkte iväg och lämnade till oss en plats. Vi hade även tur med sällskapet som bestod av Tinny, Jonas, Minja och Yrja som vanligt var dom så trevliga så. Sen så tog lixom turen slut. Varför får man alltid för sig att tillbringa sina extremt få ut på stan dagar då även resten av Sönsvall gör det? Det var minst sagt trångt men det är kul att staden satsar så stort och hjärtligt på nationaldagen!
Elrik blev riktigt olycklig och närmast otröstlig och vi befarade att han höll på bli sjuk. Väl hemma så visade det sig som tur var att han nog bara hade hemlängtan. Kanske är det så att våran lilla gosse inte alls uppskattade detta med folksammlingar. Han blev iallafall extremt gosig och nöjd när han kom hem. Dvs så länge han fick vara i famnen för han var trött och hade som ett ökar trygghetsbehov efter den supersociala upplevelsen. Väl i bilen så drog jag personligen en stor suck av lättnad över att Eira idag inte ställde till en liknande scen som hon gjorde igår på loppisen.
Eira blev som eld och lågor av lycka då hon såg hoppborgen. Hon älskar hoppborgar eller ja tanken på att få studsa runt i dom. Väl på plats så solkas glädjen då äldre bulldozers inte ger de yngre utrymme.
Då ett gråtande större barn hoppade till sin far och beklagade att ett annat barn knuffats och den "vuxna" personen uppmande barnet att det bara är att knuffa tillbaka. Då slutade jag uppmuntra Eira till vidare lek och vi gick därifrån. vad tänkte puckot med? Uppmuntra ungarna till att bråka i den lilla hoppborgen?!
Eira du får låna den av mig. Min väska? Det är min väska? Åhh min finaväska!! Eira blev minst sagt nöjd när hon fick låna mitt lilla väskfynd som jag köpte på vikingamarknaden för några år sedan.
Det blev en liten tur med en drake.
Vi hade även enorm tur med parkerinsplats då en bil just efter att vi köat oss genom parkeringen gett upp och körde därifrån åkte iväg och lämnade till oss en plats. Vi hade även tur med sällskapet som bestod av Tinny, Jonas, Minja och Yrja som vanligt var dom så trevliga så. Sen så tog lixom turen slut. Varför får man alltid för sig att tillbringa sina extremt få ut på stan dagar då även resten av Sönsvall gör det? Det var minst sagt trångt men det är kul att staden satsar så stort och hjärtligt på nationaldagen!
Elrik blev riktigt olycklig och närmast otröstlig och vi befarade att han höll på bli sjuk. Väl hemma så visade det sig som tur var att han nog bara hade hemlängtan. Kanske är det så att våran lilla gosse inte alls uppskattade detta med folksammlingar. Han blev iallafall extremt gosig och nöjd när han kom hem. Dvs så länge han fick vara i famnen för han var trött och hade som ett ökar trygghetsbehov efter den supersociala upplevelsen. Väl i bilen så drog jag personligen en stor suck av lättnad över att Eira idag inte ställde till en liknande scen som hon gjorde igår på loppisen.
Eira blev som eld och lågor av lycka då hon såg hoppborgen. Hon älskar hoppborgar eller ja tanken på att få studsa runt i dom. Väl på plats så solkas glädjen då äldre bulldozers inte ger de yngre utrymme.Då ett gråtande större barn hoppade till sin far och beklagade att ett annat barn knuffats och den "vuxna" personen uppmande barnet att det bara är att knuffa tillbaka. Då slutade jag uppmuntra Eira till vidare lek och vi gick därifrån. vad tänkte puckot med? Uppmuntra ungarna till att bråka i den lilla hoppborgen?!
Eira du får låna den av mig. Min väska? Det är min väska? Åhh min finaväska!! Eira blev minst sagt nöjd när hon fick låna mitt lilla väskfynd som jag köpte på vikingamarknaden för några år sedan. 
Det blev en liten tur med en drake.
Nästa år blir det Nationaldagspicknick. Kanske i vängåvans park eller i Nolby, helt klart ska denna dag firas men vi kommer nog tänka till lite mer taktiskt kring småbarnsvänligheten. hade en otrolig tur som varken tappade bort eller fick Eira överkörd av allt folk!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)