Igår var Eira ute på äventyr i snön. Eftersom mammavarelsen arbetade natt blev det en pulkatur med pappsen och Wynja på kvällen så hunden fick göra sitt. Att bli dragen i pulka var något fantastiskt kul, Eira gapskrattade till en början och under färdens gång gav hon då och då ifrån sig gälla glädjetjut och skrattsalvor. Pappas arm höll dock på att lossna under färden då pulkan hade samma glid som en folkvagnsbubbla på tvären genom de två decimeter nysnö som kommit. Inatt kom det två till så när Eira idag var ute var det ännu mer spännande! Hon har en helt fantastiskt bra mössa som skyddar henne inte bara genom att hålla kylan ute utan även hindrar snön från att träffa ansiktet trots att hon flera gången stod på näsan. En av dessa gånger stod hon dessutom på huvudet i en snödriva men inte ens detta gjorde att hon fick snö i ansiktet.
Snart är det dags att träffa släkten i Stockholm. Eira ska få träffa farmor och farfar, faster och Christian, Farbror och Ullis samt kusinerna Ludvig, Lukas och Loke. Dessutom blir det förhoppningsvis att träffa tremänningar också.
Eira gör minsann nytta när hon är ute också. Igår skulle hon hjälpa pappsen att skotta och tog tag i snöskyffeln och tänkte börja skyffla då det visade sig att denna vägde i runda slängar lika mycket som henne själv vilket resulterade i att både Eira och skyffeln trillade ner på marken. Tur att man har en Michelin-gubbe-utstyrsel så att sådana fall inte gör det minsta ont. Upp igen och fick istället fatt i kvasten som man började röja med... eller i alla fall gick runt med ett tag.
1 kommentar:
Duktiga pappsen som skriver så bra! :-)
*pöss*
Skicka en kommentar