I morse när jag sträckte ut handen för att gosa med henne gallskrek hon, slog sig melodramatiskt för pannan och ställde sig tjurandes i ett hörn. Det gjorde ont i mammahjärtat men var inte det värsta.
Hon slutade inte heller utan fortsatte trotsigt och maniskt med att bestämt köra in äppelbitar i örat tills att jag plockat bort det som fanns kvar. Hörselkåporna kom så väl till användning men hon försökte även vid ett tillfälle få äppel genom dom.
Så fin och så besynnerlig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar