Tisdagsbesök

Igår fick vi besök av Tinny, Minja och Yrja, Eira blev så glad när hon hörde att de skulle komma och ivern satt som i hela dagen.
Egentligen så skulle vi gå till öppna förskolan men barnen lekte ju redan så det kändes som att vi lika gärna kunde stanna hemma.
Vilket gladde mig då jag fått en fånig liten fobi mot främmande barns eventuella smittor. Det är trots allt tid för alla möjliga sorters influnsor och magsjuka, mina ungar kan inte ha nått speciellt imunförsvar får jag för mig då de inte träffar så mycket barn om dagarna. ;-)

Eira och Minja dansade ihop och var för sig dom bråkade om dockor och hade det rätt så fullt upp hela tiden.

Eira var milt sagt exalterad över besöket och betedde sig så där odrägligt som man kan tycka att andras ungar gör. Gallskrek, härjade och gick an som ett helt kommunalt dagis på egen hand.
Svårt det där när hon inte bryr sig när man säger ifrån utan snarare verkar ta det som virke för att trotsa och skrika ännu mera.
Blev så glad när även Tinny sa ifrån när hon skrek så hon iallafall får förståelse för att det inte bara är griniga mamma som anser att skrik är fel.


Taggad av Minjas närvaro så gick Eira till och med på toaletten och använde trosor ett litet tag! Hon har sedan sommaren varit måttligt intresserad av annat än att sköta sina behov i blöjan. Ibland lockar pottan men tyvär sällan toan.
Nu till våren blir det nya krafttag och i sommar så är det adjö till blöjor. Det som Eira har störst förevändningar emot är ju att ha på sig byxor utan att ha blöja under. Det har ju varit rätt så kallt i vinter och barsjärtat på tok för kallt.

Lilla Yrja är inte så liten längre, tycker det var nyss som Elrik var som hon är nu. Tiden med småbarn går så sjukt fort!

Minja framstod som ett praktexemplar till skötsam och förståndigt barn och hon gjorde sitt bästa för att

hjälpa till med uppfostran av Eira.

Trots deras olikheter så tycker jag att dom nu kan leka rätt bra ihop, lillan är ju som sagt en liten ångvält men jag hoppas att dom inte blev bortskrämmda.

När dom gått och var ute i bilen så tittade Eira ut, lade på sig sitt mest sorgsamma och bedrövliga lilla ansiktsuttryck och sa.

"Jag äska Yjja!

Jag förstod inte vad hon sa först eftersom det är ett ord hon kanske har använt 2ggr förut, men hon upprepade det med en darrande stämma.

Yrja är enligt Eira så som bässar ska vara, visst har Elrik sina ljusa stunder men andras bäbisar verkar du vara så mycket bättre!