Filmkväll.

Elrik är sjuk igen, förskyld och täppt. Finns bara en sak som verkligen roar honom längre stunder och det är att få riva ur och härja med inehållet i kastrullskåpet.

Finns inget mer tillfredställande än att få skapa en riktig oreda och göra så höga oljud som möjligt! Eira blir anigens stressad av sin lillebrors stök och försöker i regel ta av honom kastrullerna och kors i taket även städa undan. Detta gör Elrik jätteledsen och jag får då springa emellan och försöka förklara för Eira att Elrik får stöka till med kastrullerna som jag annars brukar skydda från dom.
Igår skrek hon plötsligt lyckligt i stöket. Det är Musse! Musse det är Musse pigg, kom mamma och titta!!

Nu har bilden av någon mystisk anledning hamnat åt fel håll men lägg huvudet på sned åt höger så ser ni en kastrullMusse.



Majschan och Eira trär pärlor.

Igår kväll såg vi filmen Upp. Det är en animerad Disneyfilm som inte alls var som jag trodde att den skulle vara.

Ca 10 minuter in i filmen satt både jag och Micke och grät.

Det är en bra film både rolig och spännande. Eira satt på helspänn emellan åt och levde sig verkligen in.

Den var bra rätt igenom men inledningsvis så var den så rörande kanske blev det lite extra starkt för oss då den på ett avskalat men visuellt tydligt vis tog upp ofrivillig barnlöshet.

Nu har vi två små monster men för inte allt för länge sedan hade vi inget och visste inte om vi någonsin skulle lyckas bli föräldrar.

Eoner av tid har förflutit sedan dess. Hormonbehandlingar ,hopp, ivf/icsi, förtvivlan,längtan, graviditeter förlossningar och så mycket lycka!

Vi har haft så otroligt mycket tur och så plötsligt minns man allt och hur det var att ständigt gå med ett varande sår i själen.

Filmen är dock inte en mörk trist skildring av elände utan en väldigt underhållande och bitvis rörande och vacker familjefilm som även en 2½åring kan se med stor behållning.

Kanske är det med våra stora problem i bakgrunden som jag alltid översköljs av sådan ångest när någon av våra små uppvisar minsta lilla sjukdomssymptom.

Livet är så dyrbart och mycket av det man tar för givet kan vara så skört. Det är viktigt att påminna sig själv i vardagen om hur fantastisk just vardagen med sina små äventyr är!